snowstreams

snowstreams

Snowstreams

Blogen handlar om livet med hundarna av rasen siberian husky. Vardag och tävling. Mycket fotografier på hundarna men också en del naturbilder.

Följ oss även på
Instgram: snowstreams_sh
Twitter.

Gäster

Foto blandatPosted by Ylwa Fri, March 01, 2013 19:48:04
Jag brukar mata fåglarna men det är inte bara fåglarna som gillar maten. Haren och rådjuret brukar vara där. Ekorrarna är där dagligen. Fåglarna bryr sig inte hundarna så mycket om men när det är andra djur där säger de till. Mest upprörda blir det om räven är där och äter. Nu var det ett tag sedan han var där men de andra är där flitigt, även om det är mest spår i snön och uppäten mat man märker det på. Ekorren kalasar på solrosfrön. Hundarna har vant sig vid att de är vid fågelbordet men jag tror inte det finns något annat djur som kan reta gallfeber på hundarna såsom ekorrarna. På somrarna kan de hoppa, tjattrande i träden vid och i hundhagen, då blir det en faslig fart på vovvarna. Skatan förser sig också gärna av fågelmaten. Hon kan däremot gärna försöka hitta rester av hundmat som jag spillt. Märgbenen är också intressant, fast här tror jag faktiskt att talgoxarna röner mer framgång. Förmodligen för att vovvarna hellre jagar en stor skata än en liten talgoxe. Den här var här imorse och kollade vad jag hade spillt vid matningen. Det var nog inte så mycket då det finns några fýrbenta som är väldigt bra på att förse sig av eventuellt spill. Skatan och Liac har full koll på varandra. Förmodligen lika listiga båda två. Skatan vet att Liac skulle ta henne om han fick en chans men hon vet också att gallret skyddar så hon tar det lugnt. Precis som Liac inte ödslar onödig energi på något som han inte kan fånga. Inget vidare med mat just här bäst att hitta en bättre plats. De är vackra skatorna och roliga fåglar. Säkert har hon 100 koll på att jag står inne i huset och betraktar henne. De finns andra som är listiga, eller. Här tyckte jag Ola låg så roligt. Försent upptäckte jag att valparna grävt fram och kalasade på några stora djupfrysta svampar. Undra hur bra det var. Det är bara att hoppas att de inte var giftiga. Nu har jag med stor möda hackat bort all svamp med en spade och kastat ut den ur rasthagen. Förmodligen kommer de listiga valparna hitta mer svamp någon annanstans i hagen i ett obevakat ögonblick. De börja bli så stora valparna och ser nu ut som riktiga små hundar.

Oförändrat

Foto blandatPosted by Ylwa Tue, September 11, 2012 21:24:35
Jag trodde nog att Ruffan skulle visat något tecken idag på att valpningen var i antågande. Det har hon nu inte gjort. Hon har ätit, om än lite petigt, men det ryms inte så mycket i den stora magen. Temperaturen ligger konstant den senaste veckan. Den här jättefina skålen vann jag för längesedan på Norsk Siberian Huskyklubbs vintersamling.

Eller vann och vann, jag var långt ner i resultatlistan. Det var en väldigt händelserik tävling och skålen är ett fint minne från tävlingen. Jag brukar ha den framme med grönsaker eller frukt. Både löken och tomaterna är det mina duktiga grannar som odlat fram. Hemodlat smakar så mycket bättre och mer än det du köper i butik.

GLAD MIDSOMMAR!

Foto blandatPosted by Ylwa Fri, June 22, 2012 12:49:07


Lite svar

Foto blandatPosted by Ylwa Tue, June 05, 2012 21:34:45
Ibland dyker det upp frågor i kommentarerna. Här kommer lite svar på dem.Min fina magnolia heter, Magnolia Liliiflora "Susan". Min fina gamla rhododendron vet jag tyvärr inte vad den heter. Den var ett impulsköp på ICA för under 100-lappen. Det finns rhododendron i väldigt många olika färger. En ordentlig trädgårdshandel kan säkert tipsa om bra härdiga sorter i de färger som passar i din trädgård.Den nya rhododendron heter däremot Nova Zembla. Den var ett planerat inköp på Handelsträdgården. Färgen blev inte riktigt den jag tänkt mig. Jag trodde den skulle vara mörkröd. Nu vill jag ha en vit. En forsythia och en buddleja är också buskar som jag gärna skulle vilja köpa in när kassan tillåter. Så vad heter den lilla söta kaninen?När den flyttade hit så trodde jag det var en tjej. Så då kallade jag den Herta. När Maja bodde här kallade hon den för Bella. Nu har det visat sig att det inte alls är en tjej. Jag har egentligen aldrig använt någon av namnen utan ofta har den gått under namnet "Kaninen". Det passar kanske också bättre med tanke på att det faktiskt är en kille, eller idag när han har några är på nacken, får man väl säga äldre herre. Herr Kanin?Io mår bra i sin tass nu och inte ont längre. Någon ny klo lär det dröja innan det kommer. Den gamla pulpan har torkat men finns fortfarande kvar. Födelsedagsbenen räcker än. (Cémbra fick förstås också ett när båda är inomhus)Liac mår bra. Han har konstigt nog aldrig uppvisat några problem eller symtom av sin analsäck. Plötsligt en dag brast den utan någon förvarning. Nu går han på antibiotika och ska på återbesök till veterinären i nästa vecka. Vi får hoppas att han mår fortsatt bra och slipper bli besvärad av detta. Framöver får jag kolla hans analsäckar så att det inte svullnar.

Igår fick jag nästa chock. Under en av Melos, Maggan och Ibs tokrace genom hagen krockar Melos mot stängslet med ett ben. Det går inte precis lugnt till när vovvarna drar igång sina race. Så smällen är kraftig. Melos får också väldigt ont i benet. Jag tror att något är brutet, en sena är av eller en kraftig sträckning. När jag känner på honom kan jag inte hitta något brutet eller att han ömmar någonstans. Till slut ser jag ett sår på framsidan av låret. Sannolikt har huden brustit i den kraftiga smällen. Jag kyler Melos lår. När jag är klar med det lyfter han fortfarande på benet. Bara en kort stund därefter är Melos som vanligt igen och springer utan att markera alls. Jag är så tacksam över att Melos verkar helt bra igen. Jag blev riktigt, riktigt rädd att han skulle vara allvarligt skadad. Idag är Melos precis som vanligt, fullt ös mest hela tiden. Jag hade önskat att han skulle kunna ta det lite lugnare men det vill inte Melos. Så idag är det full fart i hagen igen, precis som vanligt. Vi får hoppas att detta är ett tecken på att Melos inte får några men av smällen.

Tack för tips om hundgårdssektioner/stängsel. Jag har fått lite nya idéer. Jag har Gunnebo med tillhörande stängseltråd som ligger på rulle. Det är säkert som Malin säger. Den del av tråden som går in på ramen på Troax sektioner är alldeles för kort och alldeles för lite svetsad. Det finns andra tillverkare som verkar ha en bättre och mer hållbar fästning av sina nät mot ramen.

Ömsom ösregn ömsom sol

Foto blandatPosted by Ylwa Sun, June 03, 2012 17:30:02
Idag har vädret varit fifty/fifty. Strålande varm sol har varvats med kraftiga regnskurar. Regnet har varit så kraftigt att de lyckats trycka ner många blommor mot marken. Här några stackars penséer som ramlat med ansiktet rakt i gruset. Daggkåpan är fylld av små regndroppar. Den lilla rödmyran är en linslus som slumpen lät komma med bilden. De rosa aklejorna blommar nu. De sprider sig som ogräs men det får de gärna göra. De är väldigt vackra och små trevliga blommor. Den blåa aklejan kommer lite senare trots att den står i ett soligare läge.Solen får Ruffans päls att glänsa. En stund på eftermiddagen när det blir riktigt hett sitter jag bara och myser med vovvarna. Vovvarna har rusat av sig det värsta springet i benen. De lägger sig ner och njuter av solen som värmer deras pälsar. Det är en lugn och avkopplande stund tillsammans med vovvarna. Cémbra hänger med på min rehabrunda idag. Cémbra har tjatat om detta sedan i fredags. Jag får erkänna att hällregnet fått mig att avstå. Det är en lycklig Cémbra som får följa med. Jag är så glad att hon tycker det är roligt. Bättre sällskap är svårt att få.

Dåligt väder - dåliga kläder?

Foto blandatPosted by Ylwa Sat, June 02, 2012 19:14:56
Jag hade hoppats på uppehåll idag. Det blir snarare tvärtom, hela dagen har regnet vräkt ner. Io och Maggan är anmälda till en inofficiell utställning i Rimbo. Domaren är ingen jag känner till, kanske är hon inte ens exteriördomare. Jag har anmält mest för att jag tycker att det är trevligt att det anordnas utställningar i närheten. Den här utställningen har gjort uppehåll i två år. Den brukar vara trevlig så därför har jag anmäla ett par hundar. Io faller fortfarande på doping så han kan inte vara med. Maggan fäller kraftigt. Med regnet hällande ner ute är jag inte särskilt sugen på att ge mig iväg. Det är synd om arrangören som drabbas av så dåligt väder. Jag tycker det är viktigt att visa min goda vilja och åka dit även om det känns väldigt lockande att stanna hemma. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder?
Maggan får komma in en stund på morgonen innan utställningen för att torka. Det var kul tyckte Maggan. Cémbra och Io såg ut som de förfasade sig över Maggans totalt ouppfostrade uppförande i huset. Hoppa upp på köksbänkar och soffbord, gör man bara inte. Io i sin tur var väldigt snabbt på att lära Maggan hoppa i sängen.

På med riktiga regnkläder. Vi ger oss iväg, Io sitter på kojtaket och kastar långa blickar efter oss. Han hade gärna följt med. Det känns tråkigt att lämna honom ledsen kvar hemma. Fast officiellt eller inofficiellt, han är dopad p g a den antibiotika han äter för sin tass, så det fanns inget annat alternativ.

Fyra grader varmt och hällregn, det är inte det väder man vill ha på en utställning. Många har struntat i att komma dit så det är en hel del hundar som saknas. Efter en vänta som känns som en evighet får Maggan komma in i ringen. Kritiken är bra men jag hör att hon vill att Maggan ska ha en kraftigare bröstkorg. Hon får HP och då förstås också BIR eftersom hon är ensam i rasen. Det bådar inte gott för gruppen att domaren tycker hon är för tunn. Tack och lov så kör de gruppfinalen direkt efter alla i gruppen är bedömda. Maggan går in mot fyra andra spetsar. Hon uppför sig bra och springer fint. Den som tackas av är Maggan. Snabbt som ögat packar vi ihop våra grejer och beger oss hem. Maggan har varit jätteduktigt och jag är jättenöjd med henne.
Maggan ser ut som en dränkt katt efter några timmar i rasthagen. Här säger hennes blick tydligt att nu vill hon komma in och krypa in i sin torra hundkoja.

Maggan är glad att vara hemma. Trots det hällande regnet har hundarna kul i rasthagen. Fast sedan vill de gärna komma in i sina kojor igen.
Liac skakar regnet ur pälsen.

Nu upptäcker jag nästa sak. Stackars Liac har drabbats av en analsäcksinflammation. Dessvärre brister bölden när jag kollar på den. Det blir ett samtal till veterinären och tack och lov kan hon ta emot oss. Vi rullar dit. Tydligen verkar Liac ha extremt hårt sekret i sin analsäckar. Veterinären lyckas med viss möda få ut det som är i den som inte är inflammerad. Den andra gör hon naturligtvis också rent. Återbesök om drygt en vecka. Nu äter även Liac antibiotika. Det känns som att jag skulle kunna ha klippkort hos veterinären. Liac tycker, förutom just när veterinären klämmer säckarna, att det är väldigt kul att vara där. Extra roligt är det när veterinären bjuder honom på leverpastej. Stackars lilla Liac, fast han var nog mer ledsen över hällregnet än över att få åka till veterinären. Det blev en liten utflykt där man fick lite extra gott efter den kanske inte jätteroliga behandlingen. Liac har haft analsäcksinflammtion en gång tidigare, för två år sedan. Det var samma sak då. Han uppvisar inga symtom och är inte alls besvärad. Så när du upptäcker det är det för sent. Liljekonvaljen blommar för fullt. Tyvärr gör regnet att du inte känner den ljuvliga doften. Midsommarblomstren böjer sig för regnet.

Ännu vräker regnet ner och vinden river i trädkronorna. Det vore så skönt med åtminstone uppehåll imorgon. Jag har varit ute i timmar idag. Visst har jag haft bra kläder för jag har hållit mig torr. Det är ändå trist när det regnar så mycket utan uppehåll som det har gjort de här två dagarna. Så visst finns det dåligt väder precis som det finns dåliga kläder.

Insektsbett?

Foto blandatPosted by Ylwa Wed, May 02, 2012 21:15:33
På morgonen 1 maj är Maggan tämligen svullen på nosen. Jag blir rädd för att det kan vara ett ormbett. Maggan är däremot oförskämt pigg, allmäntillståndet är överhuvudtaget inte påverkat. Vid ormbett brukar de vara påverkade. Undra jag vad Maggan råkat ut för. För visst finns det kräldjur här. Här en stor snok som ringlar iväg. Det är mycket snok här men huggorm har jag bara sett på tomten en gång. Paddor kryllar de av. Hundarna har lärt sig att de smakar illa. De vet bättre än att ta i dem med munnen. Det har kommit på att man kan hoppa på de arma paddorna med framtassarna. De stackars grodorna däremot som inte är giftiga klarar sig tyvärr ofta sämre vid hundkonfrontation. Det här är också en av anledningarna till att jag inte tror på ormbett. Rester av snokar och grodor hittar jag ibland i hundgårdarna. Ibland också en stackars platt padda. Jag tror inte att huggormen hade kommit undan. Sannolikt hade två hundar skadat den ganska rejält och risken är väl stor att de båda hundarna blivit bitna. Giftiga svampar finns också. Då blir symtomen annorlunda. De flesta svampar går på levern. Ruffan hade för några år sedan med största sannolikt slukat giftsvamp. Det gav inga bra levervärden och resulterade i några dagar på djursjukhus. Ruffan blev loj, förlorade aptiten och ögonvitorna blev knallgula. Tack och lov är det bara huggormen som är förhållandevis giftig i Sverige. De små söta skogsödlorna som pilar runt på tomten är helt ofarliga. Det verkar också när jag googlar på det som att endast huggormen har huggtänder. Skogsödlorna är bara framme när solen värmer. De pilar fram i en faslig fart. Jag har aldrig sett att vovvarna lyckats få tag i någon ödla. Här kan ni ana svullnaden på nosen/kinden. Här han den gått ner något. Jag misstänker att det kan vara ett insektsbett. Svullnaden började inte gå ner förrän sen eftermiddag. Hur länge sitter egentligen svullnaden efter ett insektsbett kvar? Någon som vet? När Kim blev ormbiten var svullnaden enorm. Jag har också för mig ett det tog ett par dagar innan den var helt borta. Först fram emot kvällen fick Maggan komma ut i hagen. Hade jag trott det varit ett ormbett hade hon fått hålla sig lugn bortemot en vecka. Maggan tyckte det var lång tid att inte få komma ut på hela dagen i hagen. Så tur för Maggan att det inte verkar vara en orm. Vid ett ormbett ska hunden hållas absolut lugn och stilla, kontakta även veterinär. Giftet finns kvar i kroppen ganska länge och därför ska hunden hålla sig lugn ett bra tag efter ormbettet. De hundar jag har sett blivit ormbiten har varit ganska påverkade. Tydligen är de inte alltid det, men misstänker du ormbett kontakta veterinär. Svullnaden efter ett ormbett brukar också vara påtaglig. Maggan var inte jättesvullen vilket också får mig att misstänka geting. Eller vad finns det för andra djur som kan ge bett med svullnad? Bin, humlor? Så speciellt ont verkar det inte göra. Hon har inget emot att tugga på Io eller låta honom tugga på henne.Idag var svullnaden på Maggans nos helt borta.

Påskledig

Foto blandatPosted by Ylwa Sun, April 08, 2012 21:44:29
Egentligen vill jag vara upp i fjällen över påsken. Jag vill njuta av ledigheten tillsamman med hundarna. Lugna lite längre fjällturer är en härlig avslutning på säsongen. Förra året var påsken för sen för detta. I år tog vintern slut allt för fort. Det är helt enkelt ingen idé att åka norrut för att köra släde i år. Vi får helt enkelt göra det bästa av situationen. Vi passar på att träna nu när dagarna är kyliga och ljusa länge. Maggan och Nani får köras in.

Jag passar även på att göra andra saker som är svårt att hinna med annars. Två saker som jag faktiskt inte har en aning om hur jag ska göra.

1. Jag köper en fettspruta för att fetta in släpen. På bilbesiktningen betonade de vikten av att göra detta. Bara att montera in en fettpatron i sprutan är ett kapitel för sig. Till slut lyckas jag med detta. Nu hoppas jag att jag lyckats fetta in båda släpen korrekt. Fast egentligen har jag ingen aning. Jag har i vilket fall gjort så gott jag kan.

2. Äppelträdet måste beskäras. Vattenskott ska bort, grenar som växer inåt, parallellt, för tätt mm ska bort. Sedan ska trädet även formas. Hmm, det låter väldigt enkelt men när jag väl står där är det inte alls så självklart. Nu har jag klippt det stackars trädet. Samma sak här, jag har egentligen ingen aning om vad jag håller på med. Ännu en gång har jag gjort så gott jag kan.

Idag hinner jag även baka bullar. En sak som jag känner mig ganska säker på.

Fast mest blir det ändå hundarnas påsk. Jag passar som sagt var på att köra dem så mycket det går nu. Jag vill passa på att försöka ta igen lite av all den träning vi förlorade på grund av "istiden". Nani älskar att följa med på dragturerna. Hon har utvecklats enormt. Det märks att det tar lite längre tid att lära upp och bygga kondition på en äldre hund. Det spelar inte så stor roll nu. Det viktiga är att hon tycker att det är kul och kan hänga med. Vägarna är lerig till stora delar. (Nani längst bak till höger bredvid "Knorrhanen" Ib.) Bitvis ligger ännu snön kvar. Det är bara ledarhundarna som klarar sig undan att inte bli helt nedstänkta i ansiktet. Här är det Ib som fått en lerinpackning. Jag brukar ta en fuktig handduk och torka av dem så att de ska slippa allt grus. De uppskattas av hundarna och ibland trängs de i väntan på sin tur. Maggan har precis som Nani fått gå med det ordinarie spannet någon gång. Idag fick hon gå bredvid Ruffan. Det är en snäll och trygg tik. Däremot så gillar inte Maggan vattenpölar. Ruffan har absolut inget emot dem. Så vi kan väl säga att Maggan snabbt lärde sig att acceptera alla pölar. Först försökt Maggan springa på sidan om pölarna. Fast efter att ha gått bredvid starka Ruffan sprang hon ganska snart igenom de flesta. Kanske ansåg Maggan att det inte längre spelade någon roll efter att ha stått bredvid Ruffan i pölarna. Ruffan hoppar så att det skvätter åt alla håll och kanter. Det är intressant att samtidigt köra in en ung och en gammal hund. Båda är duktiga och har viljan. Fast det går lättare, snabbare och enklare för Maggan. Både tycker att det är jättekul och det är huvudsaken. Här har Maggan till och med börjat ta efter Ruffan och gör små ryck i vattenpölen. Dock betydligt mer försiktigt än faster Ruffan. Ruffan tar i för att komma iväg. De behöver absolut inte stå och rycka så här när man står still. Det viktiga är att de drar när de ska dra. (Nu blir stoppen lite längre än vanligt då en oerfaren hund är med. De erfarna hundarna anser naturligtvis att stoppen är alldeles för långa. Därav blir bland annat Ruffan extra taggad att komma iväg.) Att jag stannar i vattenpölarna är för att vovvarna ska ha möjlighet att kyla sig. Tassar i kallt vatten är ett bra sätt.

Next »